tjockamamman.blogg.se

Jag åt.
Svårare än så är det inte.
Eller?
Näää det är klart att inte en jävel skulle vara fet om det var så lätt att man bara slutar äta för mycket.
Dels är det något som kommer med arv och miljö.
Miljö...ja exakt. Det jag blivit uppfostrad med. Är du ledsen? Ät lite. Är du glad? Fira med mat.

Sen finns det belöningen. Det ultimata tillfredsställelsen. Belöningscentrat i hjärnan som hoppar högt av glädje när jag trycker i mig choklad och godis och som utlöser ett beroendemönster.

För fetma är resultatet av ett missbruk. Du får tycka och tänka vad du vill, men där är min åsikt väldigt bestämd.

Och varför missbrukar man? För att döva sig. För att glömma. För att flytta fokus.

Min berättelse kommer nu och ett tag framöver ändra karaktär.

Min historia, bakgrunden börjar en helt vanlig dag i en radhuslägenhet, eller egentligen var det gamla arbetarlängor i ett litet gammalt brukssamhälle i Västra Götaland.
Vi bodde där, jag, mina föräldrar och ett barn till, äldre än jag men inte många år.
Jag var 3,5 år när jag akut togs in på sjukhuset pga jag var medvetslös. Jag hade feberkramp som inte släppte. Vi var på sjukhuset i över en vecka jag och mamma.
Jag vet inte vad som hände hemma under tiden, men tanken har slagit mig att något hände, för strax därefter började saker hända med mig.
Jag vet att jag hade hunnit fylla fyra för det var våren efter min sjukhusvistelse.
Det andra barnet som bodde hos oss var min hjälte. Någon jag såg upp till som jag ville skulle hänga med mig och leka med mig.
Och en dag ville han det.
Våra rum låg på övervåningen och mamma var på undervisningen i köket, som vanligt.
Jag minns inte hur det började, men jag minns att vi stängde in oss i min lilla klädkammare och han skulle visa mig hur min mamma och pappa brukade göra...jag minns känslan att det inte kändes ok. Att det här var nog inget vi borde göra. Men han övertalade mig. Och samtidigt var han mycket tydlig med att vi inte fick berätta något, för de vuxna skulle bli arga på mig.
Och jag höll tyst....iaf ett tag....