när jag tänker på min barndom.
Allt såg helt okej ut på utsidan, jag vet att när jag som tonåring/ halvt vuxen deltog i ett radioprogram sent på kvällen och pratade om min uppväxt, utan att ens nämna de värsta sakerna- så fick jag ett samtal dagen efter från min mormor som fullkomligt skällde ut mig.
Att jag inte skämdes som hängde ut min far på det viset, han som jobbade och slet för att vi barn skulle få allt vi ville ha och behövde!?!?!?!?
Jag kan inte minnas att vi någonsin fick något vi verkligen ville ha, med något enstaka undantag.
Min far jobbade dygnet runt, eller iaf verkade det som det. Men det kom inga pengar in i familjen, inte som vi barn såg iaf. Han söp upp det mesta, visserligen höll han sig hemifrån när han söp så det var inget vi barn egentligen märkte förrän senare år.
Han gjorde sig ovän med allt och alla så vi flyttade minst en gång om året.
Jag minns en gång, jag var kanske 10, förmodligen yngre. Vi var hemma hos en familj vi kände. De hade två flickor något yngre än mig.
Mamman i familjen hade sin "pojkvän" där, mamma, pappa och vi barn satt i vardagsrummet och skulle titta på video. Min familj hade ingen video så det var lite spännande (om jag nu var 10 år var detta 1983).
Vi hade alltså en familjekväll... och vad tittade vi på för film?
Jo en porrfilm!!!
Jag skojar inte.... det var varken första eller sista gången vi barn satt med och tittade på porrfilmer.
För mig blev det något helt naturligt till slut. Så naturligt att jag, när kompisgänget skulle ha filmkväll i tonåren alltid föreslog en p-rulle. Det var ju så det skulle vara... i min värld. Det var helt normalt.
Det var ingen som reagerade eller protesterade mot att det satt 4-5 barn under 15 år och tittade på porrfilm tillsammans med sina föräldrar.
Porrtidningar fanns det öppet i vårat hem, de bara plockades undan om vi fick besök. Att jag som 6-7 åring läste dessa (lärde mig läsa som 4-åring så ja, jag läste dem) var det inte heller någon som protesterade emot, eller reagerade över.
Att den här personen som bodde hos oss, fortsatte att pilla på, titta på och försöka få mig att runka eller ställa upp på värre grejer ända upp tills jag var 12 år var det en enda person som reagerade på, min mamma
-Om du inte slutar att lägga upp dig för honom så kommer det gå illa. Det är ditt ansvar om det händer något och då tar det hus i helvete för dig.
Tack för den kvinnosynen mamma, att det är MITT ansvar om någon förgriper sig på mig, när jag är ett barn...
Men min mamma sa också till mig när jag träffade mitt ex att "skit i om han behandlar dig illa, tig och lid bara för bättre man än så hittar du inte"
Kommentera